Ullångers samlade föreningar

-Hej Leif Svanholm, vad kul att jag får komma hit. Jag undrar först om du skulle kunna berätta lite om er konstellation, Ullångers samlade föreningar?

-Det är sprunget ur ett projekt som Leader Höga Kusten startat, där man i varje kommun i Ångermanland valde ut en ort som skulle bli ett byggdelotsprojekt. Ullånger är i Kramfors kommun, och sen är det Trehörningsjö i Övik, Ramsele i Sollefteå och Viksjö i Härnösand.

Då var det en person som skulle försöka bilda en formation, en styrgrupp, som skulle försöka utkristallisera vad som kunde vara utvecklande för orten. Det kunde vara projekt man sökte pengar till, eller om man ville göra något speciellt, skulle byggdelotsen, som jag blev för Ullånger, hjälpa till med det här.

Så när vi satte samman styrgruppen pratade jag med Ida Stafrin och Torbjörn Ullsten om hur styrgruppen skulle se ut. Vi kom fram till att det bästa sättet att få en bred förankring på orten var att samla de största föreningarna där. Vi bjöd in företagarföreningen, På Kusten som är en samhällsförening, idrottsföreningen, hembygdsföreningen, föräldraföreningen och Coast League Cruisers, som är bilklubben.

Vi förklarade för dem vad projektet gick ut på, att de skulle hjälpa till att hitta sätt att utveckla Ullånger. De tyckte det var spännande och ställde upp på det. Sedan fick alla ta med sig förslag från sina föreningar om vad som kunde vara utvecklande för Ullånger. Vi samlade ihop runt 20 förslag och hade en omröstning där man fick poängsätta förslagen.

Det man tyckte bäst om satte de fem poäng på, och så vidare. Vi fick då ett startfält av projekt. Exempelvis ville man titta på att utveckla centrumhuset och kanske skapa en cykelbana eller pumptrack-bana. Samverkan mellan föreningarna för att bli starkare var också en idé.

Vi sökte mer pengar från Leader Höga Kusten, bland annat för att åka till Söråkers Folkets Hus och titta på det, det är ju kopplat till centrumhuset. Sen kontaktade en inflyttare mig, en cykelfamilj som är superintresserad av BMX. Jag kopplade ihop dem med idrottsföreningen, så när de flyttar upp ska idrottsföreningen knyta dem till sig för att utveckla cykeldelen. Det löste sig på något sätt vid sidan om.

En kvinna som köpt ett sommarhus här kontaktade mig också. Hon tyckte konstellationen verkade spännande och erbjöd sig att hjälpa till pro bono.

-Hur hade hon fått höra om det här?

-Hon hade läst på LinkedIn att jag höll på med det här.

-Aha, smart!

-Hon jobbar med kommunikation och har ett eget företag. Hon jobbar bland annat åt Friends pro bono. Hon är en driven och duktig kvinna. Men vi konstaterade att centrumhuset är väldigt komplicerat på grund av hur Ullånger ser ut. Det är ett spretigt samhälle med många lokaler och föreningar. Till skillnad från exempel Docksta, där en förening driver hela bygden. Men jag brukar säga att det är både bra och dåligt, det fina är ju att det finns en plats för alla att hitta, där man kan ingå. Man måste inte passa in i en mall.

-Och tack vare den här konstellationen kommer ju alla föreningarna samman, säger Elin.

-Ja, då började vi diskutera hur vi skulle formera oss. Skulle vi bilda ett aktiebolag eller en ideell förening? Någon tipsade om att kolla med Vuxenskolan för hjälp.

-Vilka problem eller behov hade ni då i början?

-Vi visste ju inte hur vi skulle formera oss eller vad föreningen skulle pyssla med. Det var sex olika föreningar som jobbade med olika saker och hade fullt upp. Att kräva att de skulle lägga mycket tid på detta förstod vi var omöjligt. Men samtidigt är det är en otrolig styrka att ha nästan ett helt samhälle bakom sig. Vi kontaktade Vuxenskolan och pratade med Lena. Hon föreslog Susanne Öberg som skulle kunna hjälpa oss.

-Som då körde en kurs med er?

-Ja.

-Skulle du kunna berätta lite om din upplevelse av den kursen?

-Jag försökte förklara för Susanne att vi var ett gäng föreningar som skulle bilda en gemensam förening. I ren självbevarelsebedrift kan man ju tänka att oj, det här var ju ett galet projekt. Men det måste jag säga att vi har arbetat i en otrolig positiv anda. Susanne kom med ett förslag på hur vi skulle analysera vad vi ville och hur vi skulle kunna formera oss. Hon tog oss steg för steg genom hela resan till bildandet av föreningen, med stadgar och hela baletten

.

-Så ni känner att kursen hjälpte er att lösa ert problem?

-Absolut! Det kanske bästa av allt var att det kom någon utifrån som inte hade någon koppling till de andra föreningarna. Det kan ju annars lätt bli osämja, att någon anser att en förening tar över och styr mer eller nått liknande. Det blev en väldigt bra lösning. Föreningen som bildades har nu en representant från varje förening i styrelsen. Det är inte tänkt att Ullångers samlade föreningar ska träffas ofta och jobba stenhårt, utan när det behövs kan man enas runt något och det blir en otrolig styrka då.

Det är också viktigt med dialog och informationsutbyte på orten och där såg vi vikten av det här föreningsbildandet, för vi kan inte ta för givet att man på orten har en dialog över allt som händer. Nu kan vi gå samman om en förening ska arrangera något så kanske andra föreningar kan hjälpa till på olika sätt och bidra med fler arrangemang eller ordna med mat eller liknande. Vi har knutit till oss den inflyttade kvinnan som jobbar med kommunikation. Hon hjälper oss med det och sen har vi har sökt pengar för kommunikation. Medialandskapet idag är väldigt speciellt. Det är inte att köpa en annons i en tidning och tro att någon läser den, utan något helt annat.

-Känner ni efter att ha gjort kursen, bildat föreningen och samarbetat med Studieförbundet Vuxenskolan att du skulle rekommendera SV för andra?

-Absolut, och framför allt när man som mig är en företagare och har varit det hela livet och inte är en superföreningsmänniska på så vis. För oss var det helt avgörande att få den hjälpen av ett proffs som kom in och hjälpte till.

-Kul att höra!

För att se hela intervjun, klicka här