Folkbildning – Vad är det?
Folkbildning är ett samlingsbegrepp för studieförbund och folkhögskolor och syftar till att göra kunskap och bildning tillgänglig för alla på ett demokratiskt och jämlikt sätt, och utanför den traditionella skolvärlden. I en proposition från regeringen sammanfattas den så här:
"Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."
Folkbildningens värde
Historia
Folkbildningen är över hundra år gammal och har sina rötter i nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Människor valde att trotsa det då rådande mötesförbudet och började träffas i grupper för att bilda sig och driva olika frågor så som religionsfrihet, yttrandefrihet och kvinnors rösträtt. Dessa gruppers arbete har varit mycket viktigt för att skapa det demokatiska samhälle som vi har idag.
Under mellankrigstiden växte folkbildningen och efter andra världskrigets slut började staten ge pengar till folkbildningen för att göra den tillgänglig för alla medborgare och på så vis minska risken för odemokratiska strömningar i samhället.
Fritt och frivilligt
Folkbildningen kännetecknas av den mycket viktiga principen "fri och frivillig" vilket innebär att den står fri från statlig styrning och att den alltid ska vara frivillig för deltagarna.
Principen att det alltid ska vara deltagarna själva som styr innehållet i sin folkbildning är fortfarande helt central men nu för tiden finns det fyra syften med att staten ger stöd till folkbildningen.
Dessa är att:
- stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
- bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
- bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och
- bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
Pedagogiken
Folkbildningens pedagogik bygger på att man lär bäst när man gör det tillsammans med andra och därför är studiecirkeln det vanligaste sättet att ses. Cirkelledarens roll är inte i första hand att lära ut ett specifikt ämne, utan att se till att gruppen fungerar på ett demokratiskt sätt och att alla känner sig delaktiga och lyssnade på.
Runt om i Sverige bedrivs tusentals studiecirklar varje dag inom en mängd olika områden. Dessa skapar ett positivt sammanhang, bidrar till ett livslångt lärande och fyller på många andra sätt en mycket viktig funktion för sina deltagare.
Studiematerial
Läs mer om folkbildning i materialet nedan och fördjupa dina kunskaper om folkbildning.