0001-01-01

Vad är folkbildning?

»Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.« Ur regeringens proposition 2013/14:172

Folkbildning är ett samlingsbegrepp för studieförbund och folkhögskolor och syftar till att göra kunskap och bildning tillgänglig för alla på ett demokratiskt och jämlikt sätt, och utanför den traditionella skolvärlden.


Studieförbundet Vuxenskolans idé bygger på det mest grundläggande, den sociala gemenskapen. Gemenskapen som skapas när människor möts, när människor delar med sig av kunskap, engagemang och erfarenheter. Det är genom mötet med andra människor som bildningen skapas och tilliten till varandra och till demokratin stärks. Det gör vi varje dag, över hela landet och inom massor av olika områden.


Folkbildningen är över hundra år gammal och har sina rötter i nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Människor valde att trotsa det då rådande mötesförbudet och började träffas i grupper för att bilda sig och driva olika frågor så som religionsfrihet, yttrandefrihet och kvinnors rösträtt. Dessa gruppers arbete har varit mycket viktigt för att skapa det demokatiska samhälle som vi har idag.


Fritt och frivilligt. Folkbildningen kännetecknas av den mycket viktiga principen "fri och frivillig" vilket innebär att den står fri från statlig styrning och att den alltid ska vara frivillig för deltagarna.


Folkbildningens pedagogik bygger på att man lär bäst när man gör det tillsammans med andra och därför är studiecirkeln det vanligaste sättet att ses. Cirkelledarens roll är inte i första hand att lära ut ett specifikt ämne, utan att se till att gruppen fungerar på ett demokratiskt sätt och att alla känner sig delaktiga och lyssnade på.